Våldtagen och känner skam över mitt eget omdöme

Jag hade en bästa kill kompis som jag kände sådan närhet till , vi hade rest ihop , visste allt om varandra och sågs ofta . Efter 11 års vänskap och jag som nybliven singel började jag se honom med andra ögon. Visste exakt vad jag sökte hos en partner gällande trygghet , humor , syn på livet osv och han hade ju allt det och jag visste ju att om det skulle bli något mellan oss så skulle han ge mig trygghet och respekt för jag visste ju var han kom ifrån , hans bakgrund och person . Trodde jag ja .

Efter att ha pratat med andra vänner och tänkt igenom själv så bestämde jag mig för att berätta om mina känslor för honom , ville inte fega och tänka ” tänk om ” i framtiden. Så jag öppnade mig och berättade för honom och han log och sa ja och kysste mig , jag var den lyckligaste . Vi blev tillsammans och jag gick på rosa moln den första månaden , sedan började kommentarerna komma och han pikade mig och min intelligens, han jämförde mig med andra och kommenterade eller frågade varför jag inte var som de eller att jag borde lära mig av de osv

jag stod på mig och gav svar på tal för jag visste att jag inte är dum så tänkte att han säkert har mycket på jobbet eller mår dåligt och tar ut det på mig så jag försökte finnas där för honom och lyssna och prata. Men dom kommentarerna tog på mig ändå , sen en natt när vi skulle sova så tog han tag i mina trosor och drog ner när jag halv sov så jag vaknade med ett ryck av att han har sex med mig , jag låg bara stel som en pinne tills att det var över

när jag sedan pratade med honom om det så rykte han på axeln och sa att det var dåligt sex men för att han älskar mig så mycket så får jag bestämma hädanefter så det inte blir missförstånd, två dagar senare och han tjatade till sig sex utan att jag ville och detta tjatande till sex skedde ytterligare två tre gånger till att jag sa bestämt att jag känner mig sexuellt utnyttjand och då såg han bara på mig med ett hån leende och svarade att jag bett om allt detta själv och där gjorde jag slut och slängde alla hans saker

kan inte sluta tänka dels på honom och allt bra vi hade och dels skylla på mig själv att jag varit vän med en psykopat i 11 år , så nu kan jag inte se någon man utan att tänka det värsta , jag litar inte på någon av det motsatta könet

[Indigo Jyrute]

Jag är ledsen för din skull att du utsatts för övergrepp och detta stora svek av någon som du litade på och stått nära under lång tid. Jag tror jag vet ungefär hur du känner då jag var med om en snarlik sak tidigare i år. Det var en min bästa vän som jag visserligen haft en sexuell relation med och som var kär i mig men vi var inte ihop. Jag såg honom definitivt som min närmsta vän och han begick övergrepp mot mig just när jag sov också. Jag bröt med honom i oktober fast övergreppen hände under våren, det var så svårt. Och det är det fortfarande, saknar det positiva han gav vilket kanske låter konstigt men så är det. Men måste hålla fast vid brytningen, har också svårt att lita på män.

Ne det låter inte alls konstigt , jag saknar också det positiva och kan tänka på minnen med ett leende men så påminner man sig om vad han gjort liksom .

Åh jag är ledsen för din skull med , har du kunnat gå vidare på något sätt ?

[Indigo Jyrute]

Jag gick hos en kurator några gånger som stöttade mig i att bryta kontakten, sen hade jag en kortare relation med en annan man i samma veva men träffar inte honom längre heller nu. Har två barn som håller mig sysselsatta. Men det går upp och ner, ibland saknar jag honom jättemycket.

Själv då?